Kategoriarkiv: Kontroll

Ska staten kunna ha samtal med barn utan att föräldrarna närvarar?

Text: Tobias Lindberg 2014-06-04

"Socialstyrelsen april 2011" av Ankara - Eget arbete. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Socialstyrelsen april 2011” av AnkaraEget arbete. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Det kan vara i skolan eller på ungdomsmottagningar som staten tar sig rätten att samtala med barn om viktiga saker utan att deras föräldrar närvarar. Det kan gälla vad som helst. Livet. Hälsa. Sexualundervisning. Preventivmedel. Abort. Det här är min syn på detta missförhållande.

Ett barn har såklart rättigheter så som alla människor, men de som ska besluta över hur dessa används är såklart föräldrarna, inte staten. De som ska bedöma vad som ligger i barnens intresse är dess föräldrar. Barnen är föräldrarnas ansvar, inte statens. Om det inte fungerar inom en familj så måste det såklart till slut lösas med samhällets hjälp. Det kan då komma till att de sociala myndigheterna får ingrip och att staten efter överenskommelse med föräldrarna eller efter rättegång tar över ansvaret för barnet. Tills dess ska staten hålla sig borta från vad som är människors egen beslutanderätt. Tills ett barn är vuxet ska staten hålla sig borta från vad som är föräldrarnas beslutanderätt.

Att staten går in och lägger sig i alla familjers angelägenheter, vilket är fallet idag, med motiveringen att det inte fungerar så bra i en del (väldigt få) familjer är helt tokigt och är såklart bara ett medel för staten och byråkraterna att få mer makt över medborgarnas liv. Säg att staten skulle säga att den ska ha vårdnaden om alla barn eftersom det finns en del föräldrar som begår övergrepp mot sina barn, det är såklart några snäpp värre, men är ändå samma principiella grundfel. Det skulle ju inga människor acceptera. Så länge ingen har gjort något fel och så länge det fungerar någorlunda bra i en familj så ska staten hålla sina långa fingrar borta.

Inget annat än prövning inför domstol där alla parter kan säga sitt och prövas av sina likar ska kunna ta dessa rättigheter från familjen. För att domstolsförfarandet ska vara helt rättssäkert måste sålunda full öppenhet gälla i alla detaljer, ingenting får vara sekretessbelagt och frågan om eventuell skuld bör beslutas av en jury, som i det anglosaxiska rättssystemet, eftersom det är det enda sättet man kan komma ifrån risken med att etablissemanget får ett för stort inflytande och enda sättet man kan hålla kvar makten hos vanligt folk.

Någon kanske invänder med, att om staten inte får tala med barnen hur kan det då upptäckas om något är fel? Detta är en vanlig invändning, men visar bara att personen inte har tänkt igenom frågan. Om saker och ting inte fungerar i en familj så kommer det nästan alltid ut på något sätt. Det märks. Att skydda mot missförhållanden och övergrepp görs bäst genom att människor engagerar sig i och umgås med sina medmänniskor. Görs det så upptäcks det när det inte står rätt till någonstans. Att staten har rätt att tala med alla barn gör ju inte att alla missförhållanden upptäcks. Hur ofta visar det sig t.ex. inte att det finns problem i familjer utan att det har upptäckts, trots att barnen går i skolan och har varit på samtal med hälsovård och allt möjligt annat utan föräldrarnas närvaro. Det sker hur ofta som helst. Ofta är det också i föräldrarnas frånvaro, t.ex. i skolan, som missförhållanden råder och övergrepp begås mot barnen.

Att staten tar sig denna rätt löser inga verkliga problem, syftet är faktiskt inte heller att lösa problemen, utan det finns ett dolt verkligt syfte som det aldrig pratas om och det är att befolkningen ska lära sig att det är staten som bestämmer över allt. Över dig! Och över dina barn!

Bara timmar efter attentatet mot Charlie Hebdo tog polisbefälet som ledde utredningen livet av sig

Det höga polisbefälet Helric Fredou som ledde utredningen av attentatet mot Carlie Hebdo sägs ha tagit livet av sig med sitt eget tjänstevapen sent på kvällen samma dag som attentatet ägde rum. När man tittar lite på detta så inser man snabbt att allt detta är väldigt misstänkt.

Text: Tobias Lindberg 2015-01-14

charlie-hebdo-004Kan det egentligen ha varit så att polisbefälet kanske visste något som han inte skulle veta eller kan det ha varit något som han inte tänkte hålla tyst om? Är det som skulle se ut som ett självmord egentligen ett mord? I nuläget är det omöjligt att svara säkert på dessa frågor, men man kan spekulera och fundera över dem.

Ja, det sägs att han var deprimerad och det antyds i samtliga medier att självmordet berodde på depressionen, men hur otroligt många är det egentligen inte som går på antidepressiva mediciner och får olika behandlingar i vårt samhället och ändå tar de allra flesta inte sina liv och hur stor är egentligen sannolikheten att polisbefälet skulle ta sitt liv precis vid detta tillfälle även om han var deprimerad?

En del resonerar säkert så att den hårda pressen som detta attentat lade på honom utlöste vad som låg nära under ytan och fick honom att bryta ihop och ta sitt liv, men det finns några saker jag skulle vilja säga angående en sådan förklaring. För det första så är det inte säkert att han verkligen var så deprimerad som det framställs i medierna, utan det kan helt enkelt ha varit så att han hade varit sjukskriven då och då för att han hade varit deprimerad eller ”gått in i väggen” och att han kanske tog antidepressiva medel. I medierna ges nämligen ingen förklaring av på vilket sätt han var deprimerad, ingenting sägs om att han hade bedömts som självmordsbenägen och ingenting berättas om att han tidigare skulle ha försökt ta sitt liv. Man kan rätt enkelt tänka sig hur lätt medierna genom antydningar och val av ord skulle kunna förvränga vad som egentligen bara var någon som var överarbetad och tog medicin för det till att denne var självmordsbenägen. För det andra undrar jag om det verkligen är så det fungerar, att ansvaret för en utredning som denna skulle pressa honom över gränsen så att han tog sitt liv? Snarare är det väl tvärt om, att en sådan här sak gör att fokuset tas bort från det man är deprimerad av och att sannolikheten att man ska ta sitt liv just då, mitt under något som detta, faktiskt är lägre?

Nä, att han skulle ha tagit livet av sig mitt under pågående utredning tycker jag låter osannolikt och kombinerat med andra konstigheter som klumpigt kvarglömda ID-kort i de påstådda attentatsmännens flyktbil så är det någonting som är väldigt skumt här!

Här kan ni läsa om detta i den tyska tidningen Deutsche Wirtschafts Nachrichten som jag har länkat till via google translate så att texten är på engelska. Och här kan man läsa den tyska orginalartikeln.

Till skillnad från de flesta mainstream-medier så skriver denna tyska tidning som jag länkade till att Helric Fredou var den som ledde utredningen av attentatet mot Charlie Hebdo. Övriga medier nämner bara att han jobbade med fallet eller att han hade fått uppdraget att förhöra ett av offrens familjer. Varför verkar alla vilja nedtona polisbefälet Helric Fredou’s roll i det hela?

Ett typiskt exempel på denna nedtoning kan läsas i den brittiska tidningen The Telegraph som bara nämnde att han hade fått uppdraget att undersöka familjen till en av offren. Den svenska tidningen Expressen var ännu värre i sin nedtoning och skrev bara att han hade varit i kontakt med de anhöriga till ett av offren.

Något annat som är väldigt underligt är att det verkar som att  Helric Fredou’s företrädare på posten på samma polisdistrikt också hade tagit sitt eget liv på ett liknande sätt. Tydligen ska Helric Fredou ha varit den som hade hittat företrädaren död 2013 och det sägs att det var detta som hade utlöst hans depression. Medierna verkar här vilja göra gällande att Helric Fredou alltså blev så deprimerad av sin företrädares självmord att när han själv sedan kände sig pressad av denna utredning så gjorde han själv precis det som han själv hade blivit så deprimerad av. Nä, helt seriöst så låter detta helt tokigt. Tror de som kontrollerar medierna att vi alla är så dumma att vi går på vad som helst?

Här kan ni läsa om detta i den tyska tidningen Deutsche Wirtschafts Nachrichten och i den brittiska tidningen The Telegraph.

Helt klart är att det måste grävas mycket mer i detaljerna runt om kring allt som har med attentatet mot Carlie Hebdo och med polisbefälets Helric Fredou’s död att göra.

Attentatet mot Charlie Hebdo – Terrorism eller black op?

Det enda säkra man kan säga om attentatet mot Charlie Hebdo är att det inte var de utpekade gärningsmännen som är de skyldiga, de planterade ID-korten avslöjar detta. Om attentatet sedan utfördes av terrorister eller var en så kallad ”black op” är omöjligt att säga, båda alternativen är lika troliga.

Text: Tobias Lindberg 2015-01-14

charlie-hebdo-003Teorierna om vilka som utförde attentatet mot Charlie Hebdo är många och flera verkar vara väldigt säkra på sin sak. En del säger att det var de utpekade gärningsmännen som gjorde det, andra menar att det andra inom Al-Qaida/IS, ytterligare andra hävdar att det var franska agenter och andra att det var Mossad eller CIA. Alla dessa tvärsäkra slutsatser tycker jag är lite tokiga i nuläget, då det i nuläget faktiskt inte går att säga vilka gärningsmännen var.

Innan jag går vidare så vill säga att vilka det än var som utförde attentatet så tror jag att människor dog på riktigt och att det var riktiga gärningsmän som gjorde precis det vi såg. Efter att upprepade gånger ha tittat på och så gott som möjligt försökt bedöma de filmklipp som finns så tycker jag inte att alla de teorier om lösa skott och sådant verkar vara särskilt hållbara. Det finns en del saker som är underligt, men detta tycker jag inte räcker för att dra slutsatsen att allt var påhitt. Jag tycker dock att det alltid är väldigt bra att förutsättningslöst pröva allt man ser och hör i medierna för att se var det leder, detta eftersom vi ibland faktiskt matas med sådant som är rent påhitt och skådespel, men bara för att sådant sker ibland så måste inte varje händelse vara det.

Som jag ser det är det omöjligt att säga om det var äkta terrorister eller black op-personal som utförde attentatet. Båda alternativen är lika möjliga. Al-Qaida/ISIS samt flera av de olika ländernas underrättelsetjänster har alla sina egna motiv och intressen att utföra ett attentat som detta. Jag hoppas att alla förstår att Al-Qaida och IS egentligen är samma organisation, men att de har fått olika namn i ett försök att dölja det faktum att de båda på olika sätt stöds och skyddas av den globala eliten.

Rädslan som detta attentat skapar kommer att användas både av de som är ansvariga och av andra för att driva deras olika agendor längre än vad de hade kunnat drivas innan detta skedde. Resultatet av dessa agendor kommer, om inte vi vanliga människor lyckas sätt stopp för det, att bli större motsättningar mellan olika grupper, mer övervakning, mindre personlig integritet, mindre frihet och mindre säkerhet för oss alla. Tvärtom vad de flesta tror och de flesta medier propagerar så ger inte inskränkningar i vår integritet och minskad frihet att vi blir säkrare, då de som står bakom förtryck och terrordåd är precis samma grupper som styr vår värld. Bara större frihet, ökad integritet, mer självbestämmande och svagare statsmakter kan skydda oss.

Något jag däremot  känner mig rätt säker på är att det inte var de två utpekade unga männen samt de som har pekats ut med dem som utförde attentatet. Om de hade varit så proffsiga som filmklippen och bilderna av de som utförde attentatet visade så hade de aldrig glömt kvar sina ID-kort i flyktbilen. Däremot är det troligt att terrorister eller black op-personal, vilka det nu var, planterar olika ”bevis” för att skjuta skulden åt ett visst håll och det är vad jag tror har hänt i detta fall.

Allt detta som jag har nämnt här kan sedan vara kombinerat med olika stor grad av ”stand down” bland de som skulle ha skyddat oss från detta, dvs att vissa individer eller grupper inom olika myndigheter och/eller säkerhetstjänster visste om vad som var på gång, men stod tillbaks och lät det ske.

Diaspora – Ett av flera alternativ till Facebook

diaspora-001Den senaste tiden har jag skrivit flera texter om problemen med Facebook, hur Facebook inte respekterar användarnas integritet, hur det kommer att bli ännu värre efter att Facebooks nya användarvillkor införs i slutet av januari och hur vår frihet i slutänden är hotad om vi fortsätter att gå med på att bli övervakade mer i hela samhället.

Vill ni läsa dessa texter så finns de här:

http://www.informationskriget.se/2014/12/23/dags-att-overge-sjunkande-skepp/

http://www.informationskriget.se/2014/12/26/mer-om-varfor-det-ar-dags-att-lamna-facebook/

http://www.informationskriget.se/2014/12/29/vad-innebar-egentligen-facebooks-nya-anvandarvillkor-for-din-integritet/

http://www.informationskriget.se/2014/12/30/har-du-inte-last-det-finstilta-i-facebooks-avtal-det-har-ar-vad-det-star/

http://www.informationskriget.se/2014/12/30/sjalva-facebooks-storlek-och-makten-det-ger-ar-ett-problem/

I några av dessa texter och i en del tidigare texter så har jag nämnt alternativ till Facebook, oftast har det varit Seen.is, men några gånger även andra alternativ som Ello.co, Tsu.co och Diaspora. Jag har dock knappt skrivit någonting om dessa alternativ när jag har nämnt dem, vilket jag hade tänkt ändra på nu framöver och börjar därför med Diaspora i denna post.

Diaspora är ett alternativ till Facebook som är frihetligt och decentraliserat. Inget insamlande eller säljande av information sker på Diaspora och ingen annan än användaren har rätt att använda den information som läggs upp. Grunden för Diaspora är ett öppen källkod-program som förbinder ett decentraliserat nätverk av servrar som kallas ”pods” med varandra. På detta nätverk finns sedan användarna som kallas ”seeds” på de servrar de själva väljer och kan samverka med de användare de vill oavsett vilka servrar de befinner sig på i världen.

Detta är alltså ett helt fritt nätverk som är totalt decentraliserat. Ingen centralort finns, inga huvudservrar och Diaspora har inget högkvarter. Alla användare som vill kan starta en egen ”pod” och modifiera källkoden på den som de själva vill.

Flera frihetliga och alternativa medier, bland andra Mike Adams Natural News, har rekommenderat Diaspora. Det som lyfts fram om varför det är bra att gå ifrån etablerade sociala medier, som Facebook, till alternativa medier, som Diaspora eller Seen.is, är att de senare inte censurerar eller styr vad som sprids på dem. En av alla artiklar som Natural News har skrivit om Diaspora kan läsas här:

http://www.naturalnews.com/047562_news_censorship_social_media_free_speech.html

diaspora-002Om någon av er väljer Diaspora så vill jag att ni kommer ihåg att lägga till mig som en av era kontakter. Min profil på Diaspora hittar ni här:

https://share.naturalnews.com/people/f65bb7904c29013209900cc47a076a48

Själv valde jag Natural News server som min ”pod” eftersom jag känner till och har förtroende för Natural News och för att den är lokaliserad i Tyskland. Det är nämligen bra, men inte ett måste, att servern man är på är nära en rent fysiskt eftersom förbindelsen med den då tenderar att vara snabbare.

NewsVoice drar tillbaks sin kritik av Seen.is

Torbjörn Sassersson och NewsVoice bestämde sig ikväll den 2 januari 2015 för att dra tillbaks sin artikel där de hade kritiserat Seen.is eftersom den misstänkliggjorde Seen.is och Chris Kitze på ett felaktigt sätt. Det är starkt att backa när situationen gör det befogat, heder åt Torbjörn Sassersson för detta!

NewsVoice skriver att de i nuläget inte ser någon anledning att inte lita på att Seen.is bryr sig om användarnas integritet och ska återuppta aktiviteten på sitt konto på Seen.is.

Här kan ni läsa detta i den nya NewsVoiceartikeln:

http://newsvoice.se/2015/01/02/ge-tjansterna-seen-is-och-unseen-is-en-chans/

Smutskastningskampanj av Seen.is – Tyvärr även pådriven av svensk alternativ media

Text: Tobias Lindberg 2014-12-31

seen.is-newsvoice-001Av allt att döma så pågår det just nu en smutskastningskampanj mot Seen.is som bland annat drivs på Facebook av en person som heter Colin Bennun. Det är visserligen inget konstigt, sticker man upp mot något så stort och mäktigt som Facebook så blir det hårda tag. Det tråkiga är att många människor med ”alternativa idéer” samt den svenska alternativa nyhetssajten NewsVoice så lättvindigt verkar ha gått på denna smutskastningskampanj, istället för att genomskåda hur otroligt lite substans det faktiskt finns i beskyllningarna mot Seen.is och börja undersöka vilka det är som står bakom beskyllningarna.

Som en liten parentes vill jag nämna att ytterligare andra människor med ”alternativa idéer” har fått en långsökt idé om att Facebook försöker lura iväg alla ”vakna” människor från Facebook till Seen.is genom att skrämmas med nya integritetskränkande användarvillkor.

Innan jag går vidare så vill jag bara påpeka att jag själv räknar mig som en människa med ”alternativa idéer” och att det alltså inte är någon nedsättande benämning från min sida. Alltså att jag i många avseenden och frågor har rätt annorlunda uppfattning än den gängse föreställningen.

En av de som tyvärr verkar ha gått fel här är Torbjörn Sassersson som driver NewsVoice. Han har att döma av den text som publicerades på NewsVoice igår den 30 december gått på denna smutskastningskampanj som drivs av Colin Bennun.

En fråga man måste ställa sig är vem denne Colin Bennun är och om det finns några andra som står bakom honom?

Kanske är Facebook inblandad i detta? En tanke som faktiskt vore långt mer sannolik än den aningen tillkrånglade tanken att det nya avtalet har kommit till som en luring för att driva bort ”de vakna” från FB.

Det Colin Bennun beskyller Seen.is för är att Chris Kitze, den som står som ansvarig för Seen.is, på olika sätt är involverad i flera olika företag som, enligt Colin Bennun, håller på med att samla och sälja persondata, vilket skulle vara speciellt graverande då Seen.is är ett socialt nätverk som uttryckligen säger sig bry sig om användarnas integritet och att de aldrig ska sälja användarnas information.

Vad gäller det som Colin Bennun har skrivit så tycker jag att det mest låter som smutskastning och misstänkliggörande för att Before It’s News och NaturalNews har ”underliga idéer”. Det känns lite som att han har ansträngt sig så mycket det bara går för att dra ihop så många saker som möjligt som kan låta misstänkt om mannen som står som grundare till Seen.is. Om man inte är så insatt i de specifika frågorna så låter det mycket riktigt väldigt misstänkt. Det vi måste fråga oss är dock vad man faktiskt kan säga om det vi vet? Svaret är inte mycket. Av det Colin Bennun har beskrivit kan vi helt enkelt inte säga att Chris Kitze är en dålig person. Ja, han är involverad i olika företag, men är det så konstigt? För att få någon som kan sköta företag så brukar man rekrytera folk som har jobbat med sådant, helst även från liknande typer av företag. Vidare så blir det ofta olika rättstvister om man håller på med större företag och det vet ju var och en att det inte alltid är den som gör fel som hamnar i en rättstvist. Inte heller finns det någon information om att de företag som Chris Kitze är involverad i har förlorat några rättstvister, det står bara att de har blivit indragna i rättstvister. Sedan kan man slutligen fråga sig hur trovärdig den skeptiker-dominerade Wikipedia-informationen egentligen är som Colin Bennun tar mycket av sina uppgifter från?

NewsVoice’s text som ni kan läsa här tar i stort sett upp samma saker som Colin Bennun gjorde i sin text, men utan utlägg om att Before It’s News och Naural News är underliga. Eftersom NewsVoice text är så lik Colin Bennun’s så nämner jag ingenting om den. Något som däremot NewsVoice tar upp som inte Colin Bennun hade nämnt var detta om att de som driver Seen.is inte är islänningar, utan amerikaner.

Saken är den att det aldrig är någon som har sagt att de som driver Seen.is är islänningar, det enda som har sagts är att företaget finns på Island och att servrarna finns där. I och med att företaget finns på Island så lyder det under isländsk lag. Det är allt. I en del artiklar har det till och med nämnts att de flesta av de som jobbar med Seen.is gör det från USA där de bor.

Av följande citat kan vi själva se hur gänget bakom Before It’s News, samma gäng som alltså står bakom Seen.is, beskriver Seen.is:

”It’s hosted in Iceland and selling data isn’t allowed there. A very good reason to go visit Iceland. A lot of very friendly people there, too.”

De säger alltså att företaget/servern befinner sig på Island och de använder dessutom ordet ”där” när de beskriver var den är.

Slutligen måste nämnas att både Before It’s News och Natural News, två väldigt tunga alternativa medier, förespråkar Seen.is. Skulle de verkligen ha missat alla de fakta som denne Colin Bennun har grävt fram och som sedan NewsVoice tyvärr har gått på om de hade varit så graverande som de framställs av Colin Bennun? Nej, det låter inte vidare troligt. Dessutom är som jag har redan har nämnt i denna text Chris Kitze bara den som Seen.is står skrivet på, de som sköter Seen.is är gänget bakom Before It’s News, en site som jag har väldigt stort förtroende för jämfört med Facebook. NaturalNews ägare Mike Adams och fler av hans skribenter har skrivit flera artiklar där de rekommenderar Seen.is för att det är ett bättre alternativ till Facebook.

Ännu en sak som måste påpekas är att det är lite lustigt när rekommendationen att inte använda sig av Seen.is görs utifrån att Chris Kitze påstås ha varit inblandad i insamlande och säljande av persondata, när alternativet som finns kvar, Facebook, helt säkert håller på med just det och dessutom i en omfattning som är otroligt mycket större och mer utstuderat än vad något annat företag klarar av. Vidare så är, även om allt som denne Colin Bennun och NewsVoice lyfter fram skulle vara sant, vilket vi inte ens vet om det är, Seen.is inte på långa vägar vara lika illa som Facebook eftersom de till skillnad mot Facebook faktiskt inte tar sig någon rätt enligt sina användarvillkor att samla in och sälja information om användarna och då de dessutom uttryckligen på flera ställen skriver att de aldrig kommer att samla in eller sälja användarnas information. Sedan så vill jag än en gång påpeka att vi inte ens vet om beskyllningarna mot Chris Kitze och Seen.is är sanna. Jag tror inte att de är det eftersom de mycket trovärdiga källorna Natural News och Before It’s News rekommenderar Seen.is.

Slutligen vill jag tillägga att jag tycker att NewsVoice är en toppenbra nyhetssida och att jag fortfarande har den största respekt för Torbjörn Sassersson, men att det denna gång bara råkade falla sig så att vi tyckte olika i denna fråga. Förhoppningsvis ändrar sig dock NewsVoice och Torbjörn Sassersson. =)

Tidningen Metro’s Viralgranskaren kritiserar Informationskriget.se

Tidningen Metro’s Viralgranskaren kritiserade igår Informationskriget.se. Kritisk granskning är bra, men när sådan reduceras till att fokusera på detaljer i ett inlyft citat snarare än på sådant som jag själv har skrivit och på sådant som var huvudbudskapet i texten så blir det som hade kunnat vara något bra bara en sorglig påminnelse om hur illa ställt det är med de etablerade medierna i vårt land. Då Viralgranskaren undviker huvudbudskapet i en text, hittar en detalj som de påstår är felaktig, rentvättar storföretaget och sedan med stämpel och allt framställer det som att allt i Informationskrigets texter om Facebooks nya användarvillkor är falskt så visar det tydligt hur dagens journalistkår gör vad de kan bäst, slickar uppåt och sparkar nedåt.

Text: Tobias Lindberg 2014-12-31

facebook-viralgranskaren-kritiserar-informationskriget-001Igår (den 30/12) publicerade Metro en artikel där den sk. Viralgranskaren granskade de två första texterna jag hade skrivit om Facebooks nya användarvillkor. Samtidigt som det är tillfredsställande att det man skriver får stor uppmärksamhet, tydligen så hade mina två första texter haft över 13.000 interaktioner på Facebook fram tills när Metro-artikeln skrevs, så är det också tråkigt att Viralgranskarna bara valde att fokusera på endast ett citat som jag hade lyft in i min text från en annan Facebookanvändare och i övrigt helt hoppade över själva kärnfrågan av det mina handlade om, att de nya användarvillkoren tillsammans med den nya datapolicyn som också blir bindande ger Facebook en närmast obegränsad rätt att samla in och använda information från användarnas datorer, telefoner och andra enheter.

Vad Facebook sedan kan eller inte kan samla in är en helt annan fråga som styrs av vilken teknik som Facebook använder, hur den enskilde användaren använder Facebook och om Facebook följer de lagarna som finns eller de avtal de har ingått. Saken är att då en användare inte ens har rätten att veta vilken information Facebook har samlat in om dem så är det också otroligt svårt, för att inte säga omöjligt, att kunna hävda att Facebook har samlat in information om en själv som de inte har rätt till.

Allt om detta som jag hade skrivit, det som var själva kärnan i mina texter, valde dock viralgranskarna att bortse ifrån för att istället bara fokusera på en liten detalj som jag inte ens hade skrivit själv och som jag mest hade lyft i min text för att jag ville sprida vad andra Facebookanvändare som också var kritiska till de nya användarvillkoren skrev. Jag tror nämligen på idén att alla människor är kapabla att ta in och bedöma information själva och att andras åsikter är viktiga oavsett om det inte är helt säkert att de är helt korrekta eller inte eftersom de är med och formar debatten. Jag tror inte att en felaktig uppgift är farlig eftersom jag tror på andra människors förmåga att kritiskt granska fakta och att de har ett gott omdöme, en åsikt som jag uppenbarligen inte delar med journalisterna som står bakom viralgranskaren som har uttryckt följande om sin egen uppgift i samhället:

”Antagligen tänker du inte på det, men varje gång du delar en länk, skriver en status eller instagrammar en bild berättar du en liten historia. Om dig själv, om din samtid, om Sverige. Tack vare nätet berättar vi i dag fler historier än någonsin förut. Vi berättar om vår omvärld, och därigenom formar vi den.
Inte sällan får dessa historier stor spridning. En Facebookstatus som börjar delas kan plötsligt ha nått tusentals människor, och leda till löpsedlar och heta debatter. Men eftersom över 4,7 miljoner svenskar har Facebook kan texter delas tiotusentals gånger utan att någonsin passera en journalists flöde. Och det är ett problem. För när en berättelse om något känsligt eller viktigt, något som placerar sig mitt i samtidens strömningar, läses av många människor formar de inte sällan sin verklighetsbild efter den. Oavsett om det är sant.
Detta har hänt många gånger, och några gånger har vi lyckats upptäcka det.”

Av detta stycke framgår övertydligt hur deras uppfattning är att historier och nyheter bara är säkra om de kommer från en etablerad journalist och att de är massornas beskyddare genom sin övervakning av informationsflödet. Det krävs alltså en journalist för att saker och ting ska bli rätt enligt Viralgranskaren. För det vet vi väl, att riktiga journalister aldrig har fel, aldrig är partiska, aldrig undviker att skriva om sådant som inte är populärt bland arbetsgivarens finansiärer?

Så till det citat som jag valde att lyfta in i min text som var det enda av det jag skrev som Viralgranskaren valde att fokusera på. Visst skrev Viralgranskaren mer allmänt i sin artikel om problemen med att Facebook samlar in väldigt mycket information om användarna, vilket var bra även om jag kan tycka att det de skrev var lite väl överslätande och tandlöst, men vad gäller det som var själva kärnan i deras artikel, att smula sönder trovärdigheten för mina texter och den lite för hårda kritiken mot Facebook, så skrev de bara om detta citat. Inget annat. Något de absolut inte valde att beröra var som jag redan har nämnt det allra viktigaste i mina texter, faktumet att det nya användarvillkoren ger Facebook närmast obegränsade rättigheter att samla in och använda användarnas information, inte bara den som användarna lägger upp på Facebook, utan även från de datorer, telefoner och andra enheter användarna använder för att få åtkomst till Facebook. Vad Facebook sedan faktiskt kan samla in för information från enheterna är som jag också har skrivit ovan en helt annan fråga. Det alla måste förstå är att det sedan många år finns teknik som gör att det går att få full åtkomst till alla datorer, telefoner och andra typer av enheter, teknik som baserar sig på inbyggda bakdörrar i både hård- och mjukvaror som olika företag och organisationer har tillgång till. Detta kan ni läsa om i tre artiklar här, här och här.

Visst finns det inga hållbara bevis som jag kan peka på om att Facebook använder sig av någon sådan teknik eller att Facebook får del av information som har samlats in av en annan part med hjälp av sådan teknik, men möjligheten finns och då ingen användare har rätt att veta vilken information som Facebook har om dem så hamnar allt i en väldigt känslig situation. Allt hänger på Facebooks goda vilja, om de väljer att göra som de säger och följa lagarna. Det var därför som jag valde att lyfta in citatet från den andra Facebook-användaren, eftersom det på ett mycket bra sätt beskrev hur illa det faktiskt är att företag som Facebook faktiskt kan ta del av sådan information som han beskrev om de bara vill. Om Facebook sedan går att lita på är svårt att säga, men antalet exempel på olika storföretags och organisationers fifflande är otaligt och är snarare regel än undantag. Sålunda tycker att det är vansinne att godkänna användarvillkor som ger obegränsade rättigheter till ett mäktigt globalt företag att samla in information från människors datorer och telefoner samtidigt som det inte finns någon egentlig möjlighet att kontrollera företaget. Även om ett avtal aldrig kan ge oss full trygghet så borde vi åtminstone försöka binda ner och begränsa Facebook så gott det går med hjälp av de bojor som bra utformade avtalsvillkor utgör, istället för som nu släppa det helt fritt genom vaga och vidlyftiga formuleringar. Om Viralgranskaren nu absolut ska granska något under tiden fram till lanseringen av Facebooks nya användarvillkor så borde det vara dessa närmast obegränsade rättigheter som Facebook nu ger sig själva.

Som avslutning ska nämnas att under tider av hård kritik så brukar det hjälpa att tänka på den historia som Infowars Alex Jones ofta berättar om sin farfar som var bombflygare under kriget, att det är när beskjutningen är som allra hårdast som man vet att man befinner sig rakt ovanför målet.

Gott nytt år till er alla!

viralgranskaren-slicka-uppat-sparka-nedat-001
😉

Plötslig senareläggning av införandet av Facebooks nya användarvillkor

Plötsligt verkar Facebook ha skjutit upp lanseringen av de nya användarvillkoren från den 1 januari 2015 som det var först till den 30 januari 2015. Detta måste ha ändrats någon gång efter lunch igår (måndagen den 29/12).

Jag har letat runt på nätet efter någon förklaring till det ändrade lanseringsdatumet, men inte hittat någon.

Är det någon av er som läser detta som vet något om detta eller har några tankar om det? Varför har det skjutits upp?

Här ser man i de nya användarvillkoren att det nya datumet är den 30 januari 2015:

https://www.facebook.com/legal/terms/update

Här ser man att datumet för Facebooks nya datapolicy också är ändrat:

https://m.facebook.com/about/privacy/update/

Om man söker på det så kan man enkelt se att lanseringsdatumet tidigare var satt till den 1 januari 2015, vilket t.ex. framgår av denna artikel i Dagens Nyheter:

http://www.dn.se/ekonomi/facebooks-nya-avtal-sa-paverkas-du/

Har du inte läst det finstilta i Facebooks avtal? Det här är vad det står

I den utmärkta artikeln ”Didn’t Read Facebook’s Fine Print? Here’s Exactly What It Says” från den 21 juli i ”The Huffington Post” förklaras det väldigt tydligt vad en del av Facebooks användarvillkor faktiskt innebär för användarna och vilken enorm makt de ger Facebook. Då måste man även tänka på att detta var innan de nya användarvillkoren som kommer att ge Facebook ännu större möjligheter att enligt avtalet samla information även från de datorer, telefoner och andra enheter som användarna använder för att vara på Facebook.

I artikeln nämns att de allra flesta aldrig ens läser alla de olika användarvillkor de godkänner varje år. Att göra det skulle dessutom vara en omöjlighet då det skulle ta varje person 76 arbetsdagar om året i snitt att läsa igenom de avtal de ingår.

Ytterligare saker som förklaras och illustreras väldigt bra i artikeln är att ingenting är privat på Facebook, att även sådant som man har skrivit men bestämmer sig för att inte posta sparas av Facebook, att det inte går att radera sin information från Facebook, att din information säljs till andra företag, att all information från ditt surfande medan du är inloggad på Facebook sparas, att Facebook via sina samarbetspartners undersöker hur deras reklam påverkar dina inköp, att Facebook samlar all information de kan om dig och ditt hushåll, att Facebook kartlägger din position via GPS i olika appar för att tjäna pengar på dig, att Facebook använder dig och informationen om dig till undersökningar och forskning, att Facebook nästan alltid lämnar ut information om användarna om myndigheterna begär det och att Facebook tar sig rätten att ändra användarvillkoren vid vilket tillfälle som helst.

Visst är det så att de flesta vet och känner på sig att insamlandet av information om dem och övervakningen av dem är omfattande, men det är nog väldigt få som faktiskt inser hur stor den verkligen är. Facebook är dessutom ett av de företag som går i spetsen för utvecklingen av mer och mer övervakning. Därför är det viktigt att vi vanliga människor faktiskt försöker välja de bättre alternativ av det som finns där ute på nätet. Det är skillnader på olika företag. Vidare är själva storleken på vissa företag ett problem eftersom det ger dem för mycket makt och Facebook är enormt. Det är viktigt att vi användare försöker stödja mindre alternativ som finns, både när det kommer till de små lokala affärerna i hemtrakten och de mindre alternativen som finns ute på nätet. När det kommer till sociala nätverk så är Seen.is ett bra alternativ till Facebook i mitt tycke. Vi vill inte ha en framtid där endast några stora globala megaföretag existerar och dominerar allt i vår värld.

Själva Facebooks storlek och makten det ger är ett problem

Foto: Ken Yuel och James Case http://bit.ly/1xvp4PX http://bit.ly/1xvp4PX

Foto: Ken Yuel och James Case http://bit.ly/1xvp4PX
http://bit.ly/1xvp4PX

I min senaste text ”Har du inte läst det finstilta i Facebooks avtal? Det här är vad det står” och i filmer som ”Terms and Conditions May Apply” framgår det tydligt hur otroligt stort och mäktigt ett företag som Facebook är och hur lite respekt det har för sina användares, sina kunders, integritet. Självklart är många andra företag också dåliga, även många mindre företag, men Facebook är faktiskt ett av de företag som går i spetsen för utvecklingen av mer och mer övervakning. Därför är det viktigt att vi vanliga människor försöker välja de bättre alternativ av det som finns där ute på nätet. Det är faktiskt skillnader på olika företag, alla är inte lika dåliga.

Vidare är själva storleken på många företag ett problem eftersom det ger dem för mycket makt och Facebook är ett enormt företag. Det är viktigt att vi användare försöker stödja mindre alternativ som finns, både när det kommer till de små lokala affärerna i hemtrakten och de mindre alternativen som finns ute på nätet. De flesta av oss inser om vi verkligen tänker efter att det inte är bra om alla småaffärer försvinner från grannskapet och bara de stora kedjorna finns kvar, som i USA t.ex. där kedjor som Walmart tar över allt. Vi vill inte ha stora monopolföretag.

När det kommer till sociala nätverk så är Seen.is ett bra alternativ till Facebook i mitt tycke och ett annat alternativ som kanske kan vara bra är Diaspora. Vi vill inte ha en framtid där endast några stora globala megaföretag existerar och dominerar allt i vår värld. Visst har Seen.is säkert också sina brister och problem, men det är ett mindre alternativ och det är något annat än det enorma Facebook. Vi vill inte ha en värld där all konkurrens och alla alternativ är borta. Visst är det lite mindre och med sämre utbud på de små lokala butikerna än i stormarknaderna, men ändå vill vi inte att alla dessa småaffärer ska försvinna och därför har vi ett ansvar att stödja dem och inte bara gå till de större för att det är enkelt. Samma gäller med sociala nätverk, det finns flera därute och det är vårt ansvar att se till att de blir fler och att inget blir så mäktigt att det blir en fara för oss.